Fick ett sms av en kompis: "Hört på tåget: -Tonnikalasta ja tomaattimurskasta saa tosi hyvän makaronikastikkeen." Tåget, ja. Det är en outsinlig källa för mänsklig visdom. Om man inte har annan stimuli (litteratur, kassettbandspelare) kan man sitta och skratta åt medpassagerarnas ofta idiotiska försök till konversation.
En gång råkade jag höra några blivande klasslärare talade om ägg. Det är inte underligt att skolorna i vårt land är på så låg nivå, om man betänker vilka grodor kom ur de här unga människornas munnar: "Stekta ägg är gott, men det finns folk som lämnar ena sidan ostekt!" "Nej, inte kan man äta sånt." "Jag brukar fylla omeletten med länkkorv." Man borde bilda ett politiskt parti, Finnish White Trash, för det behövs nån som försvarar såna här människor. Nej förresten, centern och kristdemokraterna existerar redan. Och om du besöker rökkupén ser du dessa mänsklighetens asätare i deras naturliga miljö.
Jag satt en gång och tyckte synd om en kille som hamnat bredvid en tjej som talade om hundar. Vilket samtalsämne som helst kan vara intressant, men när man börjar gå in på olika rasers aggressiva drag och avelshistoria är lite mycket för en lekman. "En Sankt Bernardshund kan faktiskt vara aggressiv, fastän man inte tror det..." Jag skiter i aggressiviteten, bara jag får min konjak.
Den smaklösa termen "small talk" har blivit ett evighetsmantra bland lägre stående individer. Folk tror att man ska tala om allt mellan himmel och jord så verkar man lärd och berest. Detta är en lögn. Det handlar mer om att ändra hela sin inställning till andra människor, så man verkligen bryr sig i vad de har att säga. Men eftersom människor babblar nonsens alltid när de är på tåg håller jag mig till en god bok istället. Tyvärr är det aldrig tillräckligt tyst:
Prasselpåsen börjar ha ljud 30 cm ifrån mig. Någon börjar någon slicka i sig en pastill. Vilken fröjd för örat! Ett annat monster har glömt fruktkniven hemma, och biter således direkt i ett äpple, 15 cm mitt öra. Det obscena smaskandet och sugandet låter som om nåns löständer höll på att ge upp.
VR har ordnat det fint: passagerarna har fått exakt en så bra personal de förtjänar. En över 25 år gammal kvinna med legitimation blir nekad öl vid restaurangvagnen pga. att hon "ändå ser så ung ut". Konduktören ser en civiltjänstgörare och river biljetten ur handen i ett vredesutbrott - och naturligtvis undviks ögonkontakt.
Sade jag att jag hatar att åka tåg?
6 kommentarer:
small talk: är det verkligen sant detdär med 25-åriga flickan med leg? helt GALET isåfall.
Ja, dom brukar säga att "det där är nog din systers ID", osv... Bra att bli anklagad för lögn när man ska köpa öl... :(
men det gjordes en fin rollpestation i wron christmas. den är jag inte arg över..
wrong.. äter för mycket painkillers.. fingrarna sluddrar
Tack, Månica! Det var ett helsike att spela med det där tomteskägget...
Haham jag känner igen tågresorna. Det som också kan var intressant att betrakta är när människor inte "vågar" prata med varann och istället stirrar stint ut genom fönstret eller byter plats om nån sätter sig brevid dem.
Skicka en kommentar