Folk har ingen smak nuförtiden, påstås det. Detta är inte sant. Folk har i alla tider saknat smak, det är inte nåt som är unikt för 00-talet. Uuno Turhapuro och Jönssonligan bevisar att det för 25 år sedan var lika illa ställt som nu.
När man påpekar varför man tycker nåt inte håller måttet får man ofta höra av dumhuvuden att man är pretentiös. Vilket jävla jantelagstänkande finns det inte i såna kommentarer!
Ofta tar idioterna det som ett personligt påhopp om man ”talar illa” om nåt de tycker om. ”Jag respekterar faktiskt den filmen/artisten/vadsomhelst, så det är fel av dig att säga sådär.” Ska en tråkbolls missriktade respekt hålla mig från att säga min åsikt? Dummare har jag sällan hört.
Men tyvärr finns det inte något man kan göra åt fånigheterna. Det rör sig om folk som inte klarar av att diskutera ett ämne utan att blanda in sin egna så kallade personlighet i smeten. Jag gillar burkköttbullar och William Shatner, men jag kan förstå mig på folk som hatar dessa. Ska jag gråta över att nån bekanting inte delar min dåliga smak? Knappast.
Jag tycker att nazisterna hade jävla snygga uniformer, men vissa ryggar tillbaka när jag säger det. Dessa enkelspåriga typer blandar in sina egna negativa känslor om nazismen och förmår inte att se objektivt på kläderna. Estetik har inget med etik att göra, och i detta sammanhang får ord som symbolvärde och andra begreppsmissfoster mig att spy blod.
Ofta när man talar med en ateist om hans världsbild blir han till den värsta fundamentalisten. Han visar prov på en dogmatisk tro på ett mekanistiskt universum, slår näven i bordet och frågar hur nån kan vara så dum att tro på en Gud. Det pseudovetenskapliga synsättet tar sig ett känslomässigt uttryck. Inte underligt att de flesta rationalister hör till världens minst stimulerande sällskap.
Tyvärr lär vi oss inte retorik eller argumentation i våra skolor, så de flesta av oss klarar inte av att diskutera saker med ett akademiskt lugn. Men utan att hålla detta lugn är det totalt onödigt att tala om något alls, eftersom känslor hindrar oss från att tänka. Att vara samtidigt förbannad och logisk är lika svårt som att vara sexuellt upphetsad när man ser på döda kattungar. Testa det så får ni se!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jo, jag hörde att idén med askulteringar på peffan oftast skiter sig för att folk inte klarar av kritik. När deras "fel o brister" ska diskuteras i grupp så kan nästan ingen ta det konstruktivt, utan folk börjar försvara sig istället. För vilka dumheter som helst. "Min EGENTLIGA mening var att..."
Den viktigaste kursen är alltså borta, som du sa. Retorik, argumentation och sen att kunna ta kritik också.
(Inte för att jag nu bryr mig så mycket om själva peffan... Hehe.)
Jodå, vårt skolsystem har inte sett det som viktigt eftersom dess främsta uppgift är att producera robotiserad arbetskraft för samhället. Och mantrat "att lära sig tänka själv" är en av de största lögnerna vi matats med, inte lär vi oss det i skolan (eller universitetet för den delen).
Tydligen måste man inte bara vara, som Luther sa, sin egen präst, utan också sin egen lärare...
hmm...nazisterna var snyggt klädda det är fakta!
Känslor, smak och estetik är sk-t när det blandas tillsammans i fel människor, du vet de där människorna som är av den där rasen...
Duran duran är sk-t, men fan det är ju så j-vla bra sk-t. Det handlar om en yta, en förbannat snyggt förpackad yta! Inte nåt j-vla intellektuellt pretantiöst dravel med djupt filosofiska tankar. Det är bara pop, den sortens pop som skall konsummeras och dansas till men kläderna måste vara snygga!
Så ta det för vad det är...inget mera.
Men bara för att Duran duran gjorde snygg pop betyder det inte att alla klarar av detta, så förväxla mig inte med någon "hit låt" diggare(ryser av detta ord, men brist på annat..). Och ordet "hit låt" vad fan betyder det egentligen idag?
När det släpps en nytt album med en ny "artist", vem som helst(ta fast någon från idols om du så nu vill), de släpper ett album, de gör reklam för detta album och en-två-tre singlar och kallar dem "hits" även om de inte ens ha sålt...
Marknadsföring med stort M är vad jag kallar detta.
Men jag springer ifrån mig själv nu, jag ville bara säga att bra pop är bra pop men pop är inte alltid bra.
Nu ser det säkert ut som jag är förbannad och ivrig med en bunt känslor i mig när jag skriver detta men ack så fel, här sitter jag i mitt lugn och tänker på pop, alkohol och en soffa.
Människor som inte kan diskuterar stil, estetik och andra nazistiska symboler utan påhopp och andra tonårs utbrott, vik hädan...vik hädan säger jag...MEN i en snäll och lugn ton.
Ha en underbar helg och detta inlägg var förstås inte riktat till dig(janne), utan bara en allmänn tanke om samma ämne som du tog upp, till de dumma...men det förstår du väl?
Skicka en kommentar